Fortsatt satsning på LONA
Regeringen har i sin proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturen föreslagit att ett nytt program för lokal naturvård bör införas. Arbetssättet och inriktningen bör i huvudsak vara desamma som under den tidigare tidsbegränsade satsningen. Läs mer.

 LONA-projekt

Vattenundersökning i södra lappland länk rapport

Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner är sjö- och vattendragsrika kommuner med varierande utseende och innehåll. Företag inom vattenbruket och fiskevårdsområden har efterfrågat information om vad som händer med temperaturen i vattnen.

Då det har kommit fram att bestånden förändras, speciellt att bestånden av öring och abborre verkar öka.  

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Dorotea, Vilhelmina, Åsele kommuner samt en rad fiskevårdsområden. Ambitionen är att undersöka några sjöar och vattendrag inom dessa kommuner. Vattenprovtagning, loggning v vattentemperatur samt genomgång av några provfisken i dessa vatten.

 

Tillgänglighetsprojekt i Baksjötjärn

Vilhelmina kommun har dragit igång två projekt för att tillgängliggöra närområdet.Projektet är ett samarbetsprojekt mellan kommunen och fiskevårdsområdet. Ambitionen är att göra området tillgängligt. Första delprojektet är avslutat och finns redovisat under avslutade projekt. Rekreationsområde Baksjötjärn har blivit ett populärt ströv- och fiskeområde där utveckling sker varje år. Vindskydd och stigar gör att området blivit lättillgängligt för både vilhelminabor som för turister. Skoterled går genom området på vintern och fisketävling anordnas på www-helgen.

 

Länk 

Baksjötjärnsområdet

 

Andra Projekt inom LONA

Samekåta
En samekåta skall uppföras på förskolan Skogsbackens gård och fotodokumenteras.

Bild

Hållbara miljömål
Miljömålsdokument ”miljömål i Vilhelmina kommun 2012-2015” ska vara färdigställt, det skall finnas två stycken uppdaterade och översatta informtionsmtrl. En offentlig utställning i samband med antagande av miljömålsdok. Minst två stycken exkursioner med VMF ska ha genomförts. Minst ett projekt med koppling mot de lokala miljömålen ska ha genomförts, riktat till en avgränsad grupp.

Skikkisjön – etapp 1 - 2 länk rapport
a) Årligen under projektperioden sätta ut ca 200 kg Vojmsjööring i Skikkisjön
b) Utsättning av ögonpunktsrom i Skikkibäcken, Gäddviksbäcken, Sågbäcken, Storbergsbäcken och Kvarnbäcken
c) Uppföljning av utsättningarna genom provfiske i Skikkisjön innan projektet avslutas samt två av åren genomföra elfiske i bäckarna i punkt b
d) Resultatet ska sammanställas och tillgängliggöras t.ex. på kommunens
webb samt tillsändas Länsstyrelsen (fiske och miljöövervakning)

Projektet: 1. Årlig utsättning av c:a 200 kg Vojmsjööring i Skikkisjön - genomfört 2. Utsättning av ögonpunktsrom i bäckarna - ändrat till två-somriga yngel - genomfört 3. Provfiske i sjön samt el-fiske i bäckarna - genomfört 4. Resultatet ska sammanställas .....- genomfört Tidplanen har hållits. Projektet har genomförts i samverkan med Sanduddens Fiskodling. Genomförda aktiviteter 2011:under våren / sommaren genomfördes utplantering av yngel av Vojmsjööring i Skikkibäcken, i Skikkisjön samt i tillflöden till Skikkisjön; Gäddbäcken, Sågbäcken, Kvarnbäcken och Storbergsbäcken. I Skikkisjön utplanterades 300kg Vojmsjööring i storleksklassen 300 - 500 gram. 2012: Under våren / sommaren 2012 genomförde Skikkisjöns Sportfiskeklubb utplantering av Vojmsjö-öring i Skikkibäcken, i Skikkisjön samt i tillflöden till Skikkisjön. Totalt utplanterades 250 1-årsyngel i Skikkibäcken samt 100 1-årsyngel i vardera Gäddbäcken, Sågbäcken, Kvarnbäcken och Storbergsbäcken. I Skikkisjön utplanterades 200 kg Vojmsjö-öring i storleksklassen 300 – 500 gram eller c:a 500 fiskar. 2013: Under våren / sommaren 2013 genomförde Skikkisjöns Sportfiskeklubb utplantering av Vojmsjö-öring i Skikkibäcken, i Skikkisjön samt i tillflöden till Skikkisjön. Totalt utplanterades 350 st 2-årsyngel i Skikkibäcken samt 100 st 2-årsyngel i vardera Gäddbäcken, Sågbäcken, Kvarnbäcken och Storbergsbäcken. I Skikkisjön utplanterades 300 kg Vojmsjö-öring i storleksklassen 300 – 800 gram eller c:a 600 fiskar. 2014: Under hösten 2014 utplanterade Skikkisjöns Sportfiskeklubb två-somrig Vojmsjööring i bäckarna, 300 st i Skikkibäcken, 100 st vardera i Gäddbäcken, Sågbäcken, Kvarnbäcken och i Storbergsbäcken. Klubben utplanterade även 200 kg Vojmsjööring samt 100 kg Hornavanröding 300 - 800 g i Skikkisjön. Erfarenheter av utplanteringarna: Skikkisjön har fått ett fint bestånd av grov öring. Under 2014 vägde en "normalöring" mellan 2 -3 kg, enstaka exempel på 4-5 kg har fångats. Öringen har varit i mycket god kondition och dess huvudsakliga föda verkar vara små sik. Röding har utplanterats i mindre mängd på försök och här har resultaten varierat. De rödingar som har fångats har vägt omkring 1 kg och har haft fin kondition. Huvudsaklig föda hos dessa rödingar verkar vara små sik. Någon enstaka röding har varit i dålig kondition och verkar inte ha kunnat finna föda. I bäckarna är det speciellt Skikkibäcken och Sågbäcken som fått en kraftig ökning av öringsbeståndet. De övriga bäckarna har inte uppvisat samma resultat. Det har varit sällsynt att får observera öringsyngel i Sågbäcken, Storbergsbäcken och Gäddbäcken. El-fisket som klubben genomförde i bäckarna under hösten 2012 och 2014 gav samma resultat. Vattennivåerna vid el-fisket var väldig låga 2014 och hade varit så under en stor del av sommaren - det kan vara en del av förklaringen. I Skikkibäcken finns nu ett fint bestånd av små öring medan de större öringarna verkar vandra endera ner till Vojmsjön eller upp till Skikkisjön. I Skikkibäcken finns också ett fint bestånd av harr och några enstaka abborrar och gäddor i de större selen. I Sågbäcken finns ett stort bestånd av små öring (5 - 12/13 cm) och på försommaren har vi även konstaterat föryngringar. De andra bäckarna har inte påvisat några resultat av utplanteringarna. Här vill vi ytterligare analysera förutsättningarna för att kunna vidta åtgärder, tex vattenprover, vandringshinder, lekgrus, etc. Förekomsten av övriga arter i sjön har ändrats. Abborre är den dominerade arten och här finns hela skalan från små abborre till grov abborre på 1 - 1 1/2 kg. Sik är rikligt förekommande och även här har siken "växt på sig". Det är mycket vanligare nu med stor sik 700 g - 1 1/2 kg än vad som var vanligt tidigare. Gädda har minskat i antal men det finns ett antal storgäddor som patrullerar vattnen i för dem gynnsamma områden. Harr har blivit vanligare i sjön efter att ha varit nästan obefintlig. Efter restaureringen av Skikkibäcken fick bäcken ett fint bestånd av stor harr. Under hösten 2014 utfördes provfiske i sjön - två ansträngningar med 12 nät vardera. Liksom i provfisket 2005 domineras beståndet av abborre och sik. Inga öringar eller rödingar fångades 2005 eller 2014. 2005 fångades dubbelt så många småsikar (13-15 cm) som 2014. Inga gäddor fångades 2005 eller 2014. 5 lakar fångades 2005 mot 1 lake 2014. Klubben inplanterade även Hornavanröding i Skikkisjön som betalades med egna medel. Projektet med att sätta ut röding i Skikkisjön är ett försök att återupprätta röding som en del av artbeståndet i Skikkisjön. Enligt en gammal undersökning från 1864 var vid den tiden röding en av de dominerande fiskarterna i Skikkisjön. Under flottningsepoken utkonkurrerades rödingen av sik. Vi gör nu ett försök för att se om Hornavanröding kan konkurrera med sik. I ett annat projekt som tidigare beviljats av Fiskeriverket gjorde har fiskeklubben under perioden gjort förbättringar av tidigare anlagda lekplatser för öring samt anlagt nya lekplatser i bäckarna.

Biotopvård Vojmåns FVO
a) Restaurering av flottledrensad del av Vojmån, Hornforsen, 600 m,
b) Restaurering av flottledsrensad del av Vojmån, Granseleforsen 1 800 m
c) Uppföljning av genomförda åtgärder efter åtgärd som innefattar dykinventeringar
och elfisken längs restaurerad sträcka.

Projektet inleddes med att styrelsen ordnade med alla förberedelser för biotopåtgärder i Vojmån Granseleforsen. Larvvägar för grävmaskin, fornlämningar, fångstgropar markerades. Ständig kontakt med grävföretag och Ångermanälvens Vattenregleringsföretag, men tyvärr minskade inte företaget vattenflödet under hela året så att det var möjligt att arbeta i ån. Även hela hösten har det varit höga vattenflöden i Vojmån. Hornforsen blev restaurerad 2011. Granselforsen är inventerad och karterad. Styrelsen ordnade med alla förberedelser för biotopåtgärder i Vojmån Granseleforsen. Plogning av väg, larvvägar för grävmaskin, fornlämningar, fångstgropar markerades. Vilhelmina museum har varit behjälpliga och utmärkt fornlämningar och fångstgropar. Kontroll av djurförekomst såsom utter har gjorts. Förhandsinformation om att Volgsele dammen skulle renoveras gjorde att vi var förberedda på att inleda arbetet omgående. En 27 tons grävmaskin hade anlitats, men tyvärr kolliderade den när den var på väg till Gransele. Istället kom en mindre 14 tons grävmaskin. Den gjorde ett utmärkt jobb och rensade upp mellan de många holmarna vid Gransele. Det visade sig vara en mer passande maskin för att rensa upp i kvillområden, vilka bestod av stora diken eller som bäckar. Vidare noterades det att småfisk omgående intog upprensade områden. Däremot kunde grävmaskinen inte återföra de stora stenarna i själva åfåran. Dessa stenar kommer att återföras under våren 2015 med en större maskin. Samråd med Bäsksele byamän beträffande utförandet av biotopåtgärderna har skett. Under året har som vanligt fokus legat på att hålla rastplatser och vandringsvägar utefter ån i stånd. Dubbel utsättning av en- och 2 årig öring i ån har genomförts. Detta p.g.a att fjolårets vattenflöde gjorde att det inte gick att sätta ut fisk. EL-fisken och dykningar ska genomföras efter åtgärd. En del av de vandringshinder som finns i biflödena till Vojmån har inventeras och åtgärdats. Även områdena kring rastplatser har ökats genom uppröjning. Eldstäderna har rensats och dassen har kalkats. Skyltningen av Vojmån har förbättrats genom att fyra större informations skyltar satts upp utefter ån. Den enorma vattenföringen i slutet av sommaren gjorde att en del bänkar och bord flöt iväg i ån. Vid Bjurbäcken lyckades vi rädda ett bord som flutit iväg ett stycke. Ovanstående innebär att planering och budget förskjuts ett år framåt.

 

 

 

Projekt Tillgängliga Leder

Vilhelmina kommun har ett projekt där det skall inventera minst 15 st leder och där förslag på åtgärder för minst 2 st och det skall tas fram minst 4 st ledbeskrivningar. Projektet har startat med att inventera ledernas skick och kommer även att ta fram en skyltplan som visar förslag på olika former av skyltar.

 

Projekt Rastplatser

Vilhelmina kommun har ett projekt där 3 st nya rastplatser vid vatten har iordningsställts och är anpassde för funktionshindrade. Under första året har kommunen inventerats på lämpliga ställen att i samråd med föreningar och företag iordningsställa rastplatser.

Tre nya rastplatser; Strax innan Saxnäs har en rastplats iordningsställts. I Dikanäs skall en slutföras under 2015. En rastplats strax innan Stenkulladammen mellan Åsele och Vilhelmina skall en rastplats uppföras under våren 2015, tillstånd har inhämtats från byggnadsavdelningen och markägaren.  

 

 

Tillgänglighetsanpassa Bergvattensjön del 1 & del 2

Syftet med projektet är att öka tillgängligheten runt Bergvattensjön så att fler kategorier människor får uppleva den fina naturen, barnens konstverk samt fisket i sjön. En handikappsanpassad brygga har anlagts vid rastplatsen i anslutning till Europaväg 45. Stigen håller på att förbättras genom breddning av spänger, borttagning av rötter och sten för att människor med rullatorer eller barnvagnar skall kunna ta sig runt sjön. När det gäller del två så kommer en grillkåta att uppföras nedan Västra & Östra Sjögatan.

Del 1 läs mer

Del 2 läs mer

Naturskola för klass 5
Syftet med projektet är att väcka barnens naturintresse i tidig ålder och skapa en trygghet för barnen att kunna vistas ute i naturen. Det är även att öka samarbetet mellan föreningsliv och skola samt att öka lärarnas kunskaper om utomhuspedagogik och att mer lärarledd tid förläggs i naturen.

Aktiviteter läsår 2012/2013

Aktiviteter läsår 2013/2014

Aktiviteter läsår 2014/2015

Aktiviteter läsår 2015/2016

 

Resursen Fisk
Syftet är att öka kunskapen hos fiskerättsägare inom Dorotea och Vilhelmina kommuner samt att få tillstånd ett antal områden eller vatten/vattendrag med hållbara fiskeregler.

2013

Förvaltning av fiskevatten (Annons 1 i Dorotea- och Vilhelminaakutellt)

Fiskforskare Pär Byströms powerpoint gällande gädda

Minnesanteckningar från träff med fiskforskare Pär Byström

Annons 2 i Dorotea- och Vilhelminaaktuellt

Nyhetsbrev 1

2014

Fisken blir mindre och mindre vid vattenkraftsdammar

Fördelningsmall bygdemedel för Vilhelmina och Dorotea (föreningar som förvaltar fiskevatten).

Nyhetsbrev 2

Annons 3 i Dorotea- och Vilhelminaaktuellt

Varför fiskeregler - Sportfiskarna

Begränsning av nätfiske i Kultsjön ger bättre fiske. Sid 19-21.

Minnesanteckningar fiskeregler i strömmande vatten, Saxnäs

Regler i strömmande vatten powerpoint, Saxnäs

Nyhetsbrev 3

2015

Annons 4 i Dorotea- och Vilhelminaaktuellt

Annons 5 i Dorotea- och Vilhelminaaktuellt

Minnesanteckningar från träff i Avaträsk men fiskerättsägare från Kraddsele FVO

Minnesanteckningar från träff med fiskerättsägare gällande fiskeplaner och hållbara regler okt 2015

2016

Minnesanteckningar från träff med fiskerättsägare inom Storbäck- Arksjö FVO med huvudtema gemensamma fiskekort

Annons 6 i Dorotea- och Vilhelminaaktuellt

Nyhetsbrev 4

 

Fiskeplaner

Fiskevårdsplan för Dorotea kommun

Fiskevårdsplan för Vilhelmina kommun

Dorotea kommun

Dorotea Flugfiskeklubbs plan 

Bergvattensjön

Slipsikån

Avaträsk - Arksjö FVO

Borgafjälls kfo

Storbäck - Arksjö FVO

Sallsjöåsystemets FVO

Vilhelmina kommun

Allmänningen

Volgsjön fvo

Marssjön fvo

Västansjö samff

Ångermanälven kfo

Siksjönäs fvo

Bergsjön fvo

Kultsjöåns fvo

nedre Vojmsjöns fvo

Vojmåns fvo

Malgomaj fvo

Skikkisjön fvo

Baksjötjärn kfo

Fiskonbäcken kfo

Bielite kfo

Borka samff

 

 

SJÖLODNING & KARTERING AV SJÖARNAS UTLOPP

 SMHI har initierat ett projekt som heter Sjölyftet vilket i korthet innebär att kommuner, länsstyrelser mm bör komma in med material till SMHI gällande olika former av underlag för att påskynda vattenmyndighetens arbete med att kartlägga sjöar och vattendrag. SMHI vill helst att kommunernas huvuduppgift blir djuplodning och kartering av sjöarnas utlopp.

Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner är sjörika kommuner med varierande utseende. Få av dessa sjöar har undersökt i enighet med SMHI:s intentioner. Kommunerna ligger inom Ångermanälvens, Vapstälvens, Lögdeälvens och Gideälvens avrinningsområde och tillhör Bottenhavets vattenmyndighet.

Gästande turister och fiskevårdsområden har länge efterfrågat sjökartor vilket skulle förbättra servicen för besökande sportfiskare.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Dorotea, Vilhelmina, Åsele kommuner samt en rad fiskevårdsområden. Ambitionen är att loda 10 sjöar/ år inom dessa kommuner. Även sjöarnas utlopp kommer att karteras.

 -- Bergvattensjön.JPG

Bilden ovan visar Bergvattensjön mitt inne i Dorotea samhälle.

 

 -- Voullelite bild.jpg

Bilden ovan visar selet Voullelite efter Kultsjöån i Vilhelmina kommun.

 

Här kan Ni ladda ner PDF:er på djupkartor

 

LODADE SJÖAR I DOROTEA

BERGVATTENSJÖN. Denna sjö förvaltas av Dorotea kommun och i sjön sker årliga utsättningar av ädelfisk.

VÄSTRA VALLSJÖN. Denna sjö förvaltas av Dorotea Flugfiskeklubb, båt går att hyra. Sjön är ett no-kill vatten med bla stor öring.

ÖSTRA VALLSJÖN. Denna sjö förvaltas av Dorotea flugfiskeklubb, båt går att hyra. Sjön innehåller bla stor abborre och gädda.

ÖSTRA TALLVATTENSJÖN. Denna sjö förvaltas av Avaträsk-Arksjö FVO, båt går att hyra. I sjön planteras årligen ut ädelfisk.

LILLRAJAN. Denna sjö förvaltas av Rajastrands FVO. Båt får användas i sjön och sjön hyser bestånd av öring, gädda, harr, sik, lake och abborre. 

ARKSJÖN. Denna sjö förvaltas av Storbäck-Arksjö FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, lake, sik, harr och öring.

VEKSJÖ. Denna sjö förvaltas av Avaträsk-Arksjö FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, lake, brax, id och mört.

NAPPSJÖ. Denna sjö förvaltas av Avaträsk-Arksjö FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, lake, brax, id, sik och mört.

ROCKVATTNET. Denna sjö förvaltas av Bergvattnets samfällighetsförening. Sjön hyser bestånd av gädda, abborre, lake och mört.

ULLSJÖN. Denna sjö förvaltas av Sallsjöåsystemets FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, lake, id, brax och mört.

SAXVATTNET. Denna sjö förvaltas av Mårdsjö FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, mört och lake.

TJUSJÖN. Denna sjö förvaltas av Sallsjöåsystemets FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, mört, lake, benlöja, brax, id, sik samt någon enstaka öring.

NORDFLÄTIKEN. Denna sjö förvaltas av Avaträsk-Arksjö FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av gädda, abborre, lake, brax, id, sik, benlöja och mört.

 

LODADE SJÖAR I VILHELMINA

Lill Sutsjaure. Denna sjö förvaltas av Västanssjö samff. Båt får användas och sjön hyser bestånd av abborre, öring och röding.

Röttansjön. Denna sjö förvaltas av Länsstyrelsen. Båt får användas och sjön hyser bestånd av abborre, öring och röding.

Fatsjön.  Denna sjö förvaltas av Volgsjöns FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av öring, abborre, sik, gädda och lake.

Voullelite. Denna sjö förvaltas av Kultsjöåns FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av öring, röding och lake.

Gaskalite. Denna sjö förvaltas av Kultsjöåns FVO. Båt får användas och sjön hyser bestånd av öring, röding och lake.

Fatsjön /marsån . Denna sjö förvaltas av Eriksberg by. Sjön hyser bestånd av öring, röding och harr.

Bielite. Denna sjö förvaltas av Bielite/Gaskalite Fo. Sjön hyser bestånd av öring, röding och lake.

Baksjötjärn. Denna tjärn skall utvecklas till ett närfiskeområde. Ligger centralt i tätorten.

Del av Volgsjön. Denna sjö förvaltas av Volgsjöns fvo. Sjön hyser bestånd av sik, harr, öring, abborre, gädda och lake.

Baksjön Vma tätort. Denna sjö förvaltas av Volgsjöns fvo. Sjön hyser bestånd av abborre, gädda, sik och enstaka öring.

Västansjö. Denna sjö förvaltas av Västansjö samfällighetsförening. Sjön hyser bestånd av abborre, öring och röding.

Aspsjön. Denna sjö förvaltas av Projekt Övre Åseleälven. Sjön innehåller abborre och öring.

Tjärnässjön. Denna sjö förvaltas av Projekt Övre Åseleälven. Sjön innehåller abborre och gädda.

Bosjön. Denna sjö förvaltas av Projekt Övre Åseleälven. Sjön innehåller abborre och gädda.

Holmsjön. Denna sjö förvaltas av Projekt Övre Åseleälven. Sjön innehåller abborre och gädda.

Mesjön. Denna sjö förvaltas av Projekt Övre Åseleälven. Sjön innehåller abborre och gädda.

Stor-Dainan. Denna sjö förvaltas av Länsstyrelsen och Vilhelmina skogsallmänning. Sjön innehåller abborre, harr, röding och öring.

 

LODADE SJÖAR I ÅSELE
Storskarpsjön. Denna sjö förvaltas av Torvsjö FVO. Sjön innehåller Abborre, Gädda och Öring, det finns även bytefisk i form av vitfisk.

Storbaksjön. Denna sjö förvaltas av Åsele Sportfiskeklubb.

Saxvattnet. Denna sjö förvaltas av Lomsjö FVO. Sjön innehåller dom vanliga arterna, Abborre, Gädda, Mört o.s.v

Lomsjön. Denna sjö förvaltas av Lomsjö FVO. Sjön innehåller dom vanligaste arterna, Abborre, Gädda, Mört o.s.v

Rissjön. Denna sjö förvaltas av Lomsjö FVO. Sjön innehåller dom vanligaste arterna, Abborre, Gädda, Mört o.s.v

Abborrvattnet. Denna sjö förvaltas av Tallsjö FVO. Sjön innehåller främst Röding och är mest känd som pimpelsjö men även ett mindre bestånd av Öring finns som kan prövas sommartid.

Överrisjön. Denna sjö förvaltas av Överrisjö samfällighetsförening. Sjön innehåller dom vanligaste arterna, Abborre, Gädda, Mört, Sik med flera.

Östra Bredvattnet. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Västra Bredvattnet. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Stenhöverbergtjärn. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Stenholmtjärn. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Skråtjärn. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Stämlagstjärn. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Valvattnet. Denna sjö förvaltas av Gafsele FVO.

Information på åtgärder utförda under förra programperioden:

* Ved i vatten & lekgrus

* Ved i vatten, Risbäcken

* Biotopvård i Rajastrand

visa sidan i utskriftsvänligt format